SJUKT!!!

Alla som fortfarande går på myten om att män och bara män är så jävla tragiska när de är sjuka har ju bara så totalt jävla fel. Eller så blir jag helt enkelt sjukare än andra. Vilket är mest troligt liksom?

Jag blir fanimej helt jävla utslagen varenda gång, och just nu mår jag sämre än på länge. JUST DET! Ni märker ju - det är så jävla synd om mig.

Vaknade för några timmar sedan av att jag trodde svullnaden i halsen hade exploderat. Skitont gjorde det. Och det blir bara mer och mer svullet. Jag febersvettas och varenda musikel i kroppen gör ont. JAG VILL ATT MAMMA KOMMER OCH TAR HAND OM MIG. (Saken är den att hon gärna skulle göra det också. Pratade med henne igår kväll och hon bara "eller så ska jag komma och hämta dig...?". LOL!)

Allt började med att jag kom hem från R**i* *e*jo* i söndags förmiddag, och sedan dess har jag varit som en zombie. Jävla fjant som smittar mig. What's up with that liksom. Jag låg för fan i sängen från 10.00 (söndag) - 01.00 (måndag, natt alltså) för jag kunde helt enkelt inte kliva ur sängen. Orkade fan inte trots att jag hade bajsont i hela kroppen.

Anyways. Som sagt. Jag blir jävligt patetiskt vid sjukdom. Grinar skitlätt. Vill bara dö. Boooofuckinhooo.

Jag är egentligen supadupatrött men jag vågar inte sova ifall halsen svullnar mer.

Sedan var det trist att inte Måns vann Melodifestivalen. Juryn kan inte rösta smart, det märkte man ju tydligt.

PS. Ursäkta alla lama svordomar - ännu ett av mina patetiska drag.